Klockan är strax efter fem på morgonen. Har legat vaken i några timmar nu. Jag sov hemma inatt. Envis som en tvååring. Ibland måste man bara få vara lite ensam. Det kändes rätt ok till en början. Jag lyckades till och med somna. Men vaknade vid två av att hunden stod och tokskällde, morrade och reste ragg vid ett av fönstrena. Vanligtvis kan han småmorra lite om han hör nåt, men nu var han helt vansinnig. Först blev jag rädd. Jag fattade att det var nåt. Sen blev jag arg. "Va f*n! När jag ÄNTLIGEN lyckats somna!!!"
Hundens skall dånade. Jag skulle i vanliga fall beordrat honom att vara tyst. Istället lutade jag mig tillbaka med ett nöjt leende på läpparna. "Välkommen in!" Efter en liten stund lugnande han sig. Gick bort till mig, småmorrade lite och spatserade fram och tillbaka framför mig. Han var förbannad. Komma här och störa mitt i natten! När morsan sover. Jag berömde honom. Mycket.
Jag tänker inte vara rädd längre! Inte just nu i alla fall. Jag är för trött. Har för ont i huvudet. Känner att jag inte riktigt har tid. Kanske kan vara det när jag får en lucka i kalendern. Efter helgerna. Då får vi se om jag känner för det. Men inte idag. Idag är jag stark!
Jag är trött men kan inte sova. Det kan hunden. Och katten. Dom snarkar båda två. Kul sällskap! Tur man har tv:n. Och datorn.
En kopp te, filt och en bok i soffan får det nog bli. Lite tända ljus. Mysfaktor deluxe! Jag ler. Mina tårar börjar ta slut. Min lilla glöd är påväg tillbaka. JAG är påväg tillbaka! Jag är trött.
Trött med orädd!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Hej,
Jag vill bara att du ska veta att det går att känna sig helt trygg igen, den dagen man bestämmer sig fullt ut att han aldrig mer ska få skrämmas, då är man fullständigt fri och trygg!
Stå på dig tjejen, jag hejar på dig :o)
Varma trygga kramar från Anna
Ville bara skicka varma kramar och lycka till!
Äntligen någon som ger kvinnomisshandeln ett ansikte. Ha de bra i ditt vidare liv och hoppas att det blir ett bra liv. En vanlig enkel man på nätet.
Du gjorde rätt! Sköt om dej.....
Vet inte va jag ska skriva..
Känner igen mig i din blogg till viss del. Känner igen fragment ur mitt tidigare liv.
Idag är jag stark, ingen kan komma åt mig. Hot förekommer fortfarande men låt men idag står jag emot.
Tårar i ögonen pga de minnen jag har av ett söndersparkat ansikte men ett leende på läpparna att jag vann!
TAck för en otroligt bra blogg!
*enormt mycket kramar*
Hej.
Jag hoppas verkligen all lycka till dig och dina barn.
Jag har själv vart med om detta, har inga barn men ett förhållande hade vi, det är så fruktansvärt att drabbas av det här... man måste uppleva det för att verkligen kunna förstå, vissa förstår inte - dom säger bara, "ja det e hemskt men det e bara att gå vidare" Så lätt är det inte tyvärr.
Jag hoppas att allt går din väg nu, och va stolt att du gått ut med det här.
Gumman.....
Bara för idag är jag stark
bara för idag kan jag le
bara för idag tänker jag inte vända mig om och se misären....
Varje dag kan du använda "bara för idag" det hjälpte mig ur klorna på en man som misshandlade
Jag bytte stad för min skull och gör saker idag för min skull inte för att någon säger utan enbart för att jag vill.
Styrkekramar till dig och du kommer att fixa detta
Jävlar vad gripande! Jag hoppas av hela mitt hjärta att du och dina barn får det fina liv som ni förtjänar! Du är vacker som få, verkar smartare än de flesta, uttrycker dig på allra bästa sätt. Låt ingen få dig att tro något annat.
Vil lämna ett avtryck för att jag läser här ibland!
Du kommer att klara det här galant o komma ut på andra sidan starkare o säkrare på vem du är o vad du vill.
Jag vill bara säga att jag länkat till dig på min blogg med, hojta om det inte var ok!
Massa kramar från en som varit där du är nu!
Din blogg är så himla gripande, och påminner om känslor som jag har kunnat (äntligen) lämna bakom mig. När jag var där du är nu trodde jag inte det var möjligt. Du borde lämna dina texter till ett bokförlag! Lycka till!
Har suttit å läst din blogg i timmar nu. Enda från början. Är helt gripen av din historia och kan knappt förstå att en människa kan utsättas för något så fruktansvärt. Är riktigt imponerad av dig för att du är så stark och lyckats ta dig igenom detta. Ville bara säga lycka till och jag kommer defenitivt fortsätta att läsa din blogg. Mina tankar kommer gå åt dig ikväll när jag ska sova. Någon som du&dina barn förtjänar det bästa ni kan få. Kram.
Hittade hit genom aftonbladet...vill bara säga att du är otroligt modig och väldigt stark som klarat av det här! Jag har själv varit med om i princip samma sak, och med mina föräldrar... Önskar dig och dina barn all lycka i världen! Kramar
Skicka en kommentar