Midvinternattens köld är hård....

Sitter i köket och tittar ut över ett snötäckt landskap. Allt är vitt. Stora, tjocka snölager tynger granarnas grenar där på andra sidan vägen. Härinne är det varmt. Jag sitter ihopkurad med en stor kopp te, raggsockor och en tjock, varm kofta. Har ställt laptopen på köksön och klättrat upp på en av barstolarna. Ifrån vardagsrummet hörs svag julmusik och enstaka suckar från hunden som blinkande ligger och kikar på mig. Jag låter återigen blicken vandra ut genom de spröjsade fönsterrutorna. Det är magiskt vackert därute. I fönstret står en ljusstake och lamporna speglar sig i rutans glas. Det glimmar och glittrar överallt och det är julstämning deluxe.

Tänk att ännu ett år har gått. 12 månader. 52 veckor. 365 dagar. Nästan iallafall. Tiden har gått och en del har förändrats. Men mycket är fortfarande detsamma. Tiden fortsätter att ticka vidare. Livet fortsätter att rulla på. Allt har sin gilla gång, men vissa saker hänger ännu kvar. Vissa saker vägrar släppa taget. Likt parasiter och iglar som lever på sin värd. Som suger ut näring, blod och kraft. Liv. Tills det inte längre finns något kvar. Tills värddjuret bara är ett tomt, trasigt och sjukt skal av ingenting.

Jag tar en klunk te. Känner hur värmen sprider sig i magen. Är fortfarande lite frusen efter duschen och drar koftan tätare omkring mig. Mitt hår är fortfarande fuktigt och jag drar ut gummisnodden som håller samman den slarvigt uppsatta trasselbollen mitt på bakhuvudet. Skakar lite på huvudet för att lockarna ska falla på plats. Än en gång vandrar blicken ut. Funderar på att tända lite ljus. Kanske baka nåt. Ska snart tömma diskmaskinen och ta fram dammsugaren. Ska nog ner i källaren och slänga in en tvätt också. Gud, vad tyst det är. Tassar ut i vardagsrummet och sätter igång musiken som hade hunnit tystna.

Klättar upp i barstolen igen och tar tekoppen med båda händerna. Teet doftar härligt och jag tar en klunk till. Tittar på mitt öppnade worddokument, påbörjar en mening men raderar snart orden. Känner mig rätt trött så jag väntar nog lite med dammsugningen. Tömmer diskmaskinen. Känner att jag börjar bli hungrig och funderar på vad man ska hitta på till middag. Hunden reagerar på nåt ljud och springer fram till fönstret. Jag tittar ut och ser en polisbil rulla in på gården. Ut kliver två poliser och strax efter öppnas ytterdörren. Jag vänder sakta huvudet mot hallen och ser en stor, mörk gestalt i uniform komma emot mig. Jag blir varm i hela kroppen och känner en hand stryka över min rygg och får en lätt puss på kinden. "Hej älskling! Vi kommer med pizza!"

Det är verkligen vackert därute. Det är jul! Det är jul och jag är trygg!