Jag vill inte sova. Orkar inte, som mina yngsta brukade säga. "Jag orkar inte sova, mamma..det är jobbigt!"
Det är jobbigt att sova. Jag drömmer för mycket. Blir ändå aldrig nån riktig sömn då. Det känns som ett mirakel att jag inte har blivit helt från vettet än. Max tre timmars sömn per natt i ca fem månaders tid. Slumrar ibland till på eftermiddagarna...men aldrig nån längre stund. Blir störd av drömmarna varje gång jag sluter ögonen.
Dom tar nog slut snart. Dom kan ju inte orka hålla ut så mycket längre. Finns inte så mycket mer att drömma om. Mina drömmars manusförfattare måste ju få skrivkramp tillslut. Jag kanske kan ta över skrivandet då. Då skulle jag nog skriva en dröm om ett lottovinst, ett soligt land, en milslång strand och jag och mina barn i varsin solstol. Jag skulle ta dykarcert. och simma med delfiner. Dricka pina coladas och skratta åt strandraggare! Jag skulle bjuda dit alla mina vänninor och så skulle vi ligga vid poolen och fnittra åt poolpojken Pablo som struttar runt och spänner sina muskler! Livvakten skulle vara där också. Med sin son. Han som är storebror åt mina tjejer. Vi skulle spela beachvolley och äta glass hela dagarna. Ha BBQ varje kväll.
Jag får nog maila mina drömmars manusförfattare med min lilla manusidé. Han kanske nappar!
Av nån anledning har det varit en tung dag idag också. Kanske är för att det närmar sig jul. Jag har ingen större lust med jul. Jag vill samtidigt klara av det. Jag vill inte strunta i julen. Vill inte låtsas om som att den inte finns. Vill inte hoppa över den. Vill bara komma igenom den utan ångest att den inte blev som jag hoppats. Jag tänker inte ha några förväntningar. Den här julen kommer att bli annorlunda. Men det gör ingenting. Det kommer fler jular. Och dom kommer bli bra! Det vet jag!
Nästa år kommer jag och mina barn ha en trygg, fast punkt där vi tillsammans kan julpynta och göra fint. Vår lilla borg. Nästa år ska bli en riktigt god jul. En kärleksfull jul. En jul full av glädje och förväntan. Jag håller ut till nästa år.
Jag är trött. Känner att huvudvärken är påväg tillbaka. Ska kanske försöka vila en stund ändå. Har ju mailat till min lilla manusförfattare nu. Får se om han köpte konceptet. Personligen tyckte jag att det var riktigt bra! Men han har kanske andra planer. Mina mardrömmar kanske är som Days of our lifes... A never ending story. Gud hjälpe mig i så fall!
Ska försöka vila lite. Ska försöka komma till ro. Tänka lyckliga tankar. Räkna får. Läsa sportsidorna. Titta på motorjournalen.
På nåt sätt ska jag nog kunna sova. Snart även utan mardrömmar.
Men just nu kan jag inte sova!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Usch, jag känner igen mig i det där med mardrömmarna. JAg har dom varje jävla natt. Nu har jag iof bara värk som spökar med min kropp och så. Men den gör at tjag har svårt att sova när jag verkligen vill sova. Men ibland vill jag inte sova för jag VET at tjag kommer drömma mardrömmar som gör att jag ändå kommer att vakna till kallsvettig efter nån timme om ens det. Och inte är det oliak drömmar heller utan oftast 8 av 10 ggr är det samma jäkla dröm som kommer upp fast i olika vyer. Superjobbigt att hela tiden drömma mardrömmar. Jag vill ju drömma fina och härliga drömmar inte om att hur min familj blir slaktad och sist jag efter ha sett på allt, eller hur jag blir påkörd av lastbilen som kom några sekunder efter min olycka som jag kunde krockat med om jag inte kört om nån km före :/ Ibland klarar jag itne sova utan måste verkligen hålla mig vaken för att försöka slippa detta. Men hur man än gör så kommer dom. Jag har turen ibland att när jag somnar av utmattning så drömmer jag inget vad jag kommer ihåg. Det är väl enda plusset.
Skicka en kommentar