Sov som vanligt inget vidare inatt. Idag håller huvudet på att sprängas! Igen. Är både ljus- och ljudkänslig. Täcket över huvudet och horisontalläge är det som gäller idag. Är nog lite trotsig också när jag känner efter. Kan allt men vill inget! Trött på att inte känna mig hemma. Känna mig trygg. Mitt hem har alltid varit min stora trygghet. Min borg. Vad är det nu? Ett fängelse. Ett trasigt kallt fängelse men hemska minnen i väggarna. I mitt fängelse är inte maten speciellt bra. Det finns inga tv-spel i sällskapsrummet. Inga medfångar som jag kan spela kort med. Jag har fått isoleringscellen. Det kanske skulle vara bättre att få hyra in sig i en riktig cell nånstans. Då skulle man kanske känna sig trygg. Då skulle det ju finnas vakter. Jag har inga vakter utanför mig cell. Det är för dyrt. Men det skulle nog vara ganska trevligt. Då skulle man ju ha lite sällskap. Nån att spela kort med. Nån att slå i tv-spelandet. Sällskap vid matbordet är också rätt trevligt.
En livvakt skulle nog ha det rätt bra här hemma. Jag är nog en ganska skojig chef. Han skulle få öppna julklapparna när han ville. Skulle nog inte ens slå in dom. Vi skulle åka så fort vi var klara och han skulle inte behöva sitta kvar vid matbordet och lyssna på vuxenprat! Sen skulle vi bjuda in alla mina tjejkompisar. Titta på Grease och Dirty Dancing. Måla naglarna och göra slingor. Ha kuddkrig i slowmotion och mata varann med vindruvor. Ja, vi tjejer gör bara sånt när vi träffas!
Min livvakt skulle hata tjejfilmerna men titta ändå. Bara för att han är så snäll. En stor, snäll nallebjörn. Stark så in i h*lvete! Med en kropp som en grekisk gud. Då skulle tjejerna bli avis! Han skulle älska barn och vi skulle åka till kålmården och liseberg. En unge på varje axel men snabbt som ögat avväpna eventuella gärningsmän. Helst med bara blicken. Åh, vilken matrix-gud!
Det är tryggt att ha en hjälte i fantasin. Det får mig att le lite. Stackars kille. Tvingas titta på medium med mig på torsdagkvällarna. Tvingas sitta och gråta till romantiska komedier. Men han tar det som en man!
Jaja, än så länge så är det bara i fantasin. Om nån skulle vilja vara min livvakt så går det alldeles utmärkt. Det tycker barnen också. Storasyster tycker det vore "ascoolt" och lillasyster tycker nog själva idén med en stor och stark karl i hemmet är rätt kittlande. Mamma vill bara känna sig trygg. Och lite ompysslad kanske.
Livvakt sökes!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Jag känner en som skulle passa perfekt, men han arbetar utomlands =(
Hitta.se - Man hittar det mesta men tyvärr inga bilder på de stora starka livvakterna.
Facebook.com - Man kan söka på bevakningsföretag som network, man får bildbevis och även civilstatus *ler*
Du finner nog din räddare i nöden snart. Han som finns där även när det är jobbigt, han som stöttar och inte skräms av din föredetta.
Det finns sånna!! Jag vet!
Jag hittade din blogg idag och har suttit och läst en stund och jag saknar ord...!
Vilket helvete du gått igenom, det skulle jag inte önska min värste ovän.
Lycka till med framtiden!
shit, jag hittade din blog på aftonbladet.se, fan vad ledsen jag blir asså. Att det finns människor som får gåigenom det här fast det är förbjudet liksom, men det som får mej att reagera starkast är att det värkar ta så lång tid iannan det ens händer någonting, innan andra vuxna fattar vad som pågår, det är helt sjukt. jag tycker så otroligt synd om dej och dina barn. Man känner sej så fruktansvärt maktlös när man vet att man inte kan göra någonting åt att folk har det dåligt. jag hoppas värkligen att det blir bra någongång. / thilda, barn 14år.
Sorry jag är bokad.
Hej modiga.
Jag blev misshandlad i fyra år, kan bara säga att jag vet vad du går igenom och att du inte är ensam! Det är inte ditt fel att han slår, han projicerar på dig för att han är för rädd att möta sitt inre. Men även att veta och förstå det ska ingen ha rätt att få behandla dig som han har gjort. Det finns kanske ursäkter, men ingen som är sann! Våga lita på din instinkt och ha tillit - våldet kommer att ebba ut...det är "bara" en tidsfråga. Var stark och var liten, var här och nu, du är bra precis som du är.
Dessa ord ger jag både till dig och till mig. Tack för att du lånar mig din röst här! All kärlek till dig och till dina barn!
/J
Tur att man ska bli en "farbror blå" fast jag nog borde heta tant blå.
Då kan man ta fast mindre intelligenta människor som gör detta och vara ett led i processen som förhoppningsvis ser till att dessa kommer bakom lås och bom !
Hej jag måste få säga hur stark du är, jag vet inte vad jag ska säga. min mamma blev misshandlad av min pappa när jag var liten, jag och mina små syskom fick se det jämt, min mamma var så maktlös, kunde inte försvara sig och inte vi heller. Vuxna tror att barn ser inte sånt eller det märks inte hos barn men det är min starkaste minne, och hemskaste minne.
Hoppa allt fixar hos dig och dina barn kommer förstå en dag, när jag såg min bli slagen min önska och bön var just den stunden min mamma skulle bli förtrollad eller bara försvinna på nåt sätt.
hej!
jag blir sa forbannad nar jag laser din blogg! kan han inte bara lata dig vara ifred? han har gjort tillracklig skada redan, att han har mage att hota dig igen. det ar illa nog att du maste sta ut med hans standiga narvaro i dina tankar och dagliga liv.
hoppas att soc kan fa arslet ur vagnen och hjalpa dig med ett tryggt boende for dig och dina barn snart. ar det inte det dom ar till for? ar sjalv nyexad socionom och kanner valdig radsla for att inte kunna gora det ratta nar behoven ar sa uppenbara. kampa pa, du klarar det. onskar dig all lycka.
Man vet inte vad man ska säga mer än tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, även om dom är det sista man någonsing ens kan önska sin fiende! Det är starkt gjort av dig och berätta och det finns inte ord som kan beskriva hur otroligt hemskt det måste ha varit och fortfarande är för dig, att veta att det där som man en gång trodde inte var verklighet har gått och blivit en konstant verklig mardröm! Vi får hoppas att han "försvinner", att du till sist får det där glada och lita lättare livet som du verkligen förtjänar och att allt kommer gå vägen för dina söta små! =) med varma hälsningar, Josefine
hej Maddox
Detta borde bli en bok
Du skriver kanon tårarna rinner när jag läser din historia och känner igen helvetet.
Vad ger dem rätt att leva önksar mitt x vore död ganska hemskt att kunna säga så om en människa som man trott att man älskat och som man har barn med.
Men han kommer få sitt straff hoppas på fängelse med vård.
Kram alex
Skicka en kommentar