Idag fick jag höra att jag var XX's största misstag! Kan ni tänka er?? Jag började skratta. Det är ju HAN som är MITT största misstag...inte tvärtom!
Det tar aldrig slut. Vill bara bli lämnad ifred. Snart är vi långt borta. Så långt borta att han aldrig kommer att hitta oss!
Det är tragiskt. Tragiskt att han tycker att det är MIN verklighetssyn som är förvriden. Tragiskt att han ännu inte fattat att han gjort nåt fel. Trots alla dessa månader bakom lås och bom. Det är tragiskt att han anklagar MIG för att vara psyksjuk. Hela HAN är tragisk. Patetisk!!
Hans ord tar inte längre. Det fanns en tid då jag blödde på insidan av det han sa. Inte längre. Han kan sitta där med sin bitterhet och sin ilska. Han kommer inte åt mig. Varken psykiskt eller fysiskt. Han är INGENTING!
Vilken lättnad. Vilken otrolig lättnad! Inget återfall. Ingen saknad. Bara likgiltighet. Bara ett tomt ingenting!!!
"Du skrämmer inte mig längre! Du har ingen makt! Du är ingenting!!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
va härligt att höra att du inte längre påverkas av vad han säger. det är inte sanningen och kommer så heller aldrig att bli. det här visar än en gång på din styrka. du ger mig ett leende på min läppar!
Härligt gumman. Känner mig övertygad om att det kommer gå bra för dig och gullungarna! Hoppas vi syns inom en inte alltför snar framtid. Kram till er!//Mallan
Skicka en kommentar